Ett sista farväl

Dessa två dagarna har varit sorjsna och anolunda.
Igår åkte jag och min morbror och kollade på morfar en sista gång. 
Man kom in i ett rum som var fyllt av ljus. Han låg där i sin kista med locket öppet. Han såg ut precis som vanlig, nästan yngre ut. Det såg ut som han bara låg där och sov. Ett tag trodde jag han andades. Men det var bara ljusets skuggor.
 
- jaha de är här du är. Jag har letat  efter dej. Jag har saknat dej så mycket. Det har varit så tomt utan dej.
 
Men tommhete kommer inte bli mindre. Det var sista gången jag såg min morfar och sista gången jag fick chansen att röra vid dej.

Idag har begravningen varit, den var jätte fin. Kyrkan var fylld med blommor. Alla de närmsta var närvarande. Alla var så fruktansvärt ledsna. Värst av allt var när vi gick fram till kistan, den morfar ligger i. De var tungt.

Nu känns de ändå som att ett kappitel är avslutat. Nu har man chansen att försöka gå vidare.
Tack alla för erat stöd idag.

R.I.P Morfar!



Kommentarer
Postat av: syster

R.I.P

2009-11-13 @ 14:46:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0